Penthesilea (2017)

Ser att Förlaget har rea på Penthesilea (2017) av Lars-Eric Krogius just nu. Minns inte hur boken dök upp på radarn, möjligen en Svenska Yle-artikel kring publiceringen. Bad om att få den i födelsedagspresent av finländska vänner eftersom jag bodde i Nederländerna vid tillfället. Osannolikheten i att vi har en finlandssvensk Venus in Furs (1870)! Tackar ödmjukast för att Viktor Granö såg till att den till sist gavs ut. Sanna Mander står för det vackra omslaget.

Penthesilea är mer än en ankdammskuriositet ur vilken man fnissande läser väl valda stycken. Visst, den är både spretig och svulstig, skildringen av klasskillnader sticker i ögat för en modern läsare, stilistiskt är den schizofren och mycket medveten om det. Berättarglädjen flödar, och i kombination med det erotiska temat blir det köttsligt så det sjunger om det. Kvinnlig dominans är den röda tråden – berättarjaget lever ett tag med en undergiven kvinna och tröttnar till sist, längtar tillbaka till urkraften i ursprungsflamman Carola, liksom hon på annat håll tröttnar på att bli försedd med allt hon önskar av en ryggradslös fotfetischist som hon tjatgifter sig med (den gamla apan).

Det är det genuina mötet mellan en stark kvinna och en späd man båda vill åt, inga krusiduller, bara kraft och kött och kvinnlig sexuell överordning utan pedestaler. Eftersom boken är skriven ur mannens perspektiv blir det oundvikligen mannens önskningar som framträder, men till skillnad från Wanda i Venus in Furs lever Carola ut sina lustar för egen maskin, inte i en påtvingad härskarinneroll från den till synes ”undergivne” Severin. Förstås finns inte heller ens ett uns av den humor och självdistans som Penthesilea dryper av i Venus in Furs, herr Leopold von Sacher-Masoch sträckte sig inte så långt.

Det finns mycket att säga om Penthesilea, många maktförhållanden och en skattkista av mer och mindre lyckade uttryck. Boken förtjänar en djupare analys och en översättning till engelska, en självklar titel i hyllan med världens samlade femdomlitteratur. Skulle gärna läsa om den, det var ett tag sen, men har inte boken med mig här i Stourbridge. Läs den vetja. Den liknar inget annat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s