Confunderad (!)

Alltså.

Vissa Converse-bärare uppvisar en outtömlig stolthet över att gå omkring med totalt utslitna skor. Då inte bara sådär coolt slitna i tyget och med skitiga sulor, utan till den milda grad att skorna knappt håller ihop, två tår sticker ut, hälen har släppt, och de har slutat skydda fötterna från smuts och grus samt hålla torrt (!) för länge sedan.

Vad är det som gör att man är så fäst vid sina skodon att man offrar dessa grundläggande komfortaspekter? Förvisso är man själv en aficionado av skor som inte kan sägas ranka högt på komfortskalan, men åtminstone traskar man inte runt i dem till vardags.

Vad är grejen?!

(Tro nu sen inte att jag är någon jävla skofascist eller slit-shamer, folk får väl för fan traska runt i vad de vill, är dock nyfiken på riktigt. Själv hade man för övrigt ett skitigt jävla Provinssi-inträdesarmband på vänster handled mellan 2003 och 2012, men det håller vi tyst om…)