Tog en vända till Chorlton med A, kort bussresa. Finkammade varenda charity shop vi stötte på, och det var många. Hittade skor i min storlek (!!!!!!!) för en spottstyver, ett par lagom höga lagom glansiga klackar som funkar både till representation och på fetischklubben. Därtill ett par (nästan) chelsea boots, behövde skor utan klack som är mer formella än sneakers, och där var dom. Size UK 8, redan ingångna.
När vi blev hungriga slog vi oss ner vid Chapati och åt masala-franskisar, samosas och tre sorters curry med ris, och en delad pint till det. Curryn var undersaltad, fick be om ett saltkar, men smakerna lyfte verkligen efter det. Mätta och belåtna blev vi, skönt att sitta i skuggan med en sval bris.
I övrigt köpte jag en lackväska som skiftar från rött till svart (hade en liknande en gång i tiden och fick så många komplimanger för den), en vinöppnare, Black Cherry av Goldfrapp (länge sen), ett kristallfat för snittar, en kristallskål för bål, fyra underlägg, tre ramar, Eckhart Tolles The Power of Now eftersom mitt ex pratade om den, en smart casual-klänning och en wet look-klänning för… munch och klubb, möjligen i vardagen om man klär ner den ordentligt.
Köpte nästan ett träslott också. Tänkte att det vore intressant i rollspelssammanhang när det blir en taktisk strid med en fästning i bilden, men beslöt mig för att jag inte kör nån jävla D&D/Warhammer-crossover (inget ont om Warhammer, ”some of my best friends are into Warhammer”). Skulle också känna mig lite skyldig över att beröva en unge denna fantastiska konstruktion, satan i gatan vad glad jag hade varit över skiten som åtta-nioåring.
Som åtta-nioåring lärde jag mig också ordet gouranga, eftersom det kom upp på skärmen med stor gul text när man lyckades köra över alla personer i hare krishna-tåget på trottoaren i GTA 1. Kan därför inte ta det seriöst när jag ser det skrivet någonstans.
Madrona Silvander 