Åkersorkar och vetenskap

Man ska tydligen leva länge nog att bli sina föräldrar, och visst fan har jag suttit och ”kämpat med en text” hela dagen. Skickade iallafall iväg nån sorts final draft åt chefredaktören så får vi se.

Texten gav mig anledning att använda min magister för första gången på länge. Läste om prairie voles i vetenskapliga journaler ett rätt bra tag, vilket i slutändan blev en ytterst svepande grej på ett par meningar.

Why Prairie Voles Fall in Love: A Chemical Romance ...
Prairie voles, en sorts åkersork. Par för livet, föredrar varandra, knullar ändå snett när tillfälle ges, aw yeah.

Det var oxytocin och vasopressin och knockout-experiment och hela faderullan. Antar det är rätt talande att jag skrev texten som .rtf i WordPad, får fortfarande en enorm stressrespons + ångestpåslag av att öppna Microsoft Word.

Det fick mig också att tänka på att man som hard science-inriktad, i mitt fall främst (bio)kemi, förväntas kunna allt möjligt naturvetenskapligt och matematiskt skit. Du som kan sånt här börjar de alltid, och så kommer det en fråga om rymden eller integraler. Skulle du fråga en psykolog om historiska årtal?

Är det för att ämnena alltid buntades ihop på något sätt? I skolkatalogen stod det $NAMN, lärare i historia och samhällslära. Eller $NAMN, lektor i finska. Modersmål och engelska. Huslig ekonomi. Men alltid MATEMATIKKEMIÅFYSIK. Same shit.

Visitvånda + salighet

Trappan upp till takterassen vid YES.

Ledde nyss D&D-session med finländska vännerna, vilket åter igen aktualiserade frågan om finlandsbesök.

Grejen är att allas semestrar är över, och alla finländska bloggare jag följer snackar om kvällsmörker och koftor. Kanske det är att bli snuvad på konfekten att åka när sommaren precis har tagit slut? Lite som en bekants återkommande mardröm, att anlända till en festival i PARTY PARTY-mode på söndagen, när folk redan börjat packa ihop? Eller?

Vet fortfarande inte var jag står i relation till föräldrahemmet, så det måste iallafall klarna först. Egentligen har jag en lång lista med ärenden att fixa i Finland. Nytt körkort, packa/skicka mina sista tillhörigheter till UK, gå igenom Nemesis hårddiskar, besöka graven för första gången sen begravningen, sälja tonårsgothkläder till en ny (krympande) generation, läka gammalt groll, och framför allt: ta igen missade good times.


Måste dock säga att det gjorde underverk för själen att ha GB här. Åt gott, drack gott, mådde gott, flanerade, kurtis. Det tog cirka en och en halv dag innan min blyghet släppte, hade ändå inte setts sedan förra året. Tycker man ser spår av förlägenheten i bilden från V-Rev. Den smälte ändå bort lagom till sista dygnet.

Vet inte (vet precis) hur han lyckades glömma två skjortor här – i direkt synfält på en stolsrygg – men de kommer förbli otvättade. häshtäg BLESSED.

Glada måndagar: Alex Park

Ska jag välja en favoritpark i södra Manchester står det mellan edwardianska Platt Fields Park och viktorianska Alexandra Park, men den sistnämnda tar nog priset.

Alexandra Park öppnades år 1870 och omfattar tjugofyra hektar. Givetvis är den döpt efter <insert kunglig kärring>, i detta fall prinsessan Alexandra av Danmark, sedermera brittisk drottning i egenskap av Kung Edward VII:s gemål (äckligt ord). Det är ju lite skumt att tänka sig att folk har trippat runt i dessa bågar i hundrafemtio år, men visst kan man se spatserande viktorianska par för sitt inre öga. Parken är helt enkelt jävligt a e s t h e t i c.

Den londonbaserade landskapsarkitekten Alexander Gordon Hennell var on some next level shit – kan man både ha ögongodis och sportplaner på samma ställe?! – och vann därmed designtävlingen. Formen är intressant, antaget rektangulär sedd från södra sidan, men nä nä nä serru, här finns det intressanta former i både perimeter och promenadstråk.

Dammen är mysig. Man får mata fåglarna, men en skylt uppmanar en att undvika vitt bröd till förmån för ”healthy snacks” som majs, sallad, tinade frysärtor, havre och frön. Five a day-tänket tycks alltså gälla fler än bara människorna i det här landet. För övrigt var det poppis att skrinna på isen förr i tiden, men det har nog inte blivit mycket av den sorten på några decennier.

Denna soliga måndag var det långt mer tunnsått än förmodat, antagligen eftersom många barnfamiljer är bortresta. Det är fortfarande school holidays typ tills en vecka in i september, så vitt jag vet (ungjävlarna får inte sommarlov förrän mitten-slutet av juli här, men så är påsklovet lika långt som jullovet, och höst-, sport- samt tidig-sommar-loven går loss på sisådär tio dagar styck).

Tycker också om Chorlton Lodge, skulle lätt bo där och börja mina dagar med att spatsera runt med värdig min och nicka åt folket. Trädgårdsmästaren med fam. bodde där back in the day, numera är det typ parkkontor. Dricksfontänen donerades till parken av nykterhetsrörelsen år 1876, uttryckligen för att ge tillgång till rent vatten utan att behöva gå till ett public ale house. Lagom transparent.

Parken har ett enda kafé, Coffee Cranks, vilket jag faktiskt besökte redan under första vistelsen i Manchester. Kaféet ägs och drivs av arbetarna själva, ett så kallat kooperativ (co-op), en företagsstil som är betydligt vanligare i UK än i NL eller Finland. Tror inte de har kött på menyn alls, detta alltså utan att marknadsföra sig själva som ett vegetariskt kafé. Måste fan kolla om den söta killen med bra smak i leggings jobbar kvar.


Ja, och sen var det ju dendär gången suffragetterna pamade kaktushuset i parken.

Ord och inga visor. Det är fan Agent Scully-vibes i blicken på den förmodade gärningskvinnan Kitty Marion, hon var tydligen naturligt rödhårig dessutom. Här finns ett engelskspråkigt inlägg om hennes fasoner.

Pints på språng

Vid V-Rev. Bild: GB med iPhone-kamera.

Gick runt i parken med GB och kollade in fåglarna vid vattnet, träffade A av en slump och fick överbliven roti, tog sedan en Uber till ett myllrande Northern Quarter.

Köpte ny fejkläderjacka med fuskpälskrage vid Affleck’s, tog en pint vid Night & Day, visade honom runt i regnet, käkade en burgare + burrito + pints vid V-Rev. Det kurerade den aldiwhiskyinducerade krapulan rätt bra, lagom tills det är dags för Courvoisier ovanpå. Är det semester så är det. Trevlig lördag.