
Ikväll är det dags att bevittna Sonic Boom sitta och peta på lite tekniska attiraljer och mumla i en mikrofon. Karln ska fylla 56 i november, men ja sku no, om man säger så. Har sett förra bandfränden J Spaceman två gånger, en gång i NL och en gång i UK, så nu blir det millimeterrättvisa.
Senast jag såg Mr. Boom var i Utrecht, under det som skulle bli sista NL-resan innan pandemin. Han hade orange-svartrandiga strumpor, drack apelsinjuice och tog sneaky hits på en vapepenna. 10/10, would watch again.
Har dock inte varit på keikka sedan… … … antagligen glamrockarna HMLTD, också vid YES, i slutet av februari 2020. Är nervös. Med vanan inne hade det snarare handlat om excitement (eller exaltering som folk säger nuförtiden, men nja). Min vana trogen kurerar jag det genom att piffa upp mig till tänderna, ovärdigt att vara nervös under en mask av full glam ju.
Sonic Booms album All Things Being Equal (2020) var för övrigt det första jag köpte för min apotekslön i juni förra året.
Blårg.
EDIT: Glömde tillägga att det är exakt två år sedan jag flög till Manchester med enkelbiljett idag. Roligt sammanträffande.