Namn: Köln
Ålder: ~2000 år
Bor: Tyskland
Familj: 1 miljon
Äter helst: Vietnamesiskt
Dricker: Kölsch
Laster: Röker
Aktuell med: Gotiska domkyrkan och floden Rhen, som alltid.
Hade absolut noll förväntningar på Köln, reste ju inte dit för stadens skull. Vad jag fann var en likriktad europeisk storstad (och då menar jag inte trafikmässigt). Tyskland överlag lämnar mig rätt ljummen. Domkyrkan var dock rätt sexig, blev nästan desorienterad när jag såg upp mot den, fick inte perspektivet att gå ihop alla gånger. Tydligen utgörs den svarta, brända estetiken av sandsten som reagerar med svavelsyra som återfinns i surt regn pga. luftföroreningar. Snyggt tycker jag, discoloration anses det dock vara, och frätande förstås. No bueno.
Här kommer en life hack: boka sterilt hotell för affärsresande = inte en barnfamilj i sikte. Dessutom är de vana vid allehanda skumma ljud, alla middle managers måste ju passa på. Life hack nummer två: Happycow är långt bättre än Google på att leta fram veg(etari)anska restauranger i valfri stad. En gång i tiden var det allt som fanns, nu har de skarp konkurrens från teknikjätten, men finner att de alltjämt drar det längre strået.
Det visade sig vara mycket vietnamesiskt som gällde. Hittade Viet Veggie nära steissin, funderade ifall vi skulle behöva ringa och kolla på förhand med tanke på tidpunkt, men näe du. Rätt stort ställe men helt dött. Alltså helt dött. Noll kunder, ingen musik, kontorsbelysning, måsta fråg om de alls hade öppet. Inget av det avskräckte oss, men när vi insåg att de inte hade någon alkoholservering blev det kris.
Vi var nog ute efter att skåla i mer än bara cokis en fredagkväll klockan sju, men låt gå. Goda vårrullar, om än lite flottiga, kokossoppan lämnade lite mer att önska, men stora portioner, blev mätt. GB fick dock ett oväntat uppdrag när det var dags att paya, att hitta bankautomat som tar en vittus telefon var minsann en tall order så han fick springa runt från kiosk till kiosk som en byracka i hopp om att fixa skiten och försöka få ut nå cash. Jag satt kvar vid ingången i tjugo minuter och agerade i princip som mänsklig pant. Blev att skapa ett jävla paypalkonto i slutändan, wtf.
Andra stället var också vietnamesiskt men totalt annorlunda, här hade man satsat på atmosfär. Mjuka trätoner, inbjudande interiör. Stället var packat och genomreserverat när vi kom dit, men kändes ändå lugnt som fan på något sätt. Vi lyckades få bord på ren tur. Stiliga servitörer och servitriser, fantastisk mat, även om desserten såg ut som något CBT-relaterat (och då snackar jag inte terapiformen). Minns inte senast jag skulle ha ätit så gott ute, två tummar upp för restaurang Udum.
Hade tyvärr känningar i urinröret lite till och från, händer ibland om jag har druckit för lite vatten, men lyckades mota bort det värsta. For till en MAC counter för att Back2Mac:a tolv empties, detta specifikt i Tyskland eftersom man får välja en ögonskugga per sex empties man lämnar in, i de flesta länder är det läppstift som gäller. Numera får man dock läppstift i Tyskland också, lame. Valde MAC Cyber som backup till MAC Instigator. Om jag bär ett mörklila läppstift är det alltid fråga om det sistnämnda.
Fick iallafall tillfälle att flanera, dricka bubbel invid Rhen, dricka kaffe och röka tobak på kontinentalt manér, söka skydd från regn under yllekappa av manssnitt + träd, äta gott och må gott med GB i två nätter. Skönt att vara ute och härja i Europa med en sydholländare, franska och tyska är inga problem. Förhoppningsvis kan vi klämma in ett möte till innan året är slut, sannolikt London. Vore roligt att gå på opera.
Glada måndagar är för övrigt på paus fram tills jag är tillbaks i UK, återgår till regular programming i det avseendet måndagen den 15:e november. Imorgon blir det Utrecht.
Madrona Silvander 