Tryckte precis på send-knappen för att hiva iväg en text på tvåtusen ord till Stbl, denna gång en lättsam + informativ juttu med rubriken Bland britter efter Brexit – ”bara ti’ fara” eller ”glöm din dröm”?. Eftersom artikeln är skriven för just Stbl behandlar den främst möjligheterna att studera vid universitet i UK efter Brexit, men en dylik sammanställning brukar innefatta ett visst mått av scope creep, så lite arbetsliv kom med också. Får se vad chefred säger.
Fick iallafall lov att fräscha upp kunskaperna vad beträffar studielån under researchfasen. Noterade att studielånsavdraget blivit studielånskompensation, vilket verkar betyda att det för dagens studerande går utmärkt att få en fin chunk av sitt studielån till godo trots att man bor varaktigt utomlands och inte har beskattningsbara inkomster från Finland. Äntligen.
Minns att jag var grymt nöjd som hade lyckats krångla mig ut från farmacin vid ÅA på fyra år, tillräckligt snabbt för att dra nytta av denna ”morot” trots ytterst varierande takt i insamlandet av de 180 studiepoängen.
Smilet smetades ut när jag insåg att det helt enkelt var fråga om ett avdrag på beskattningen, vilket alltså förutsatte inkomster förtjänade i Finland. Visste redan att jag inte ämnade återvända frivilligt när jag stack till NL, så rätt åt mig som skaffade en utbildning och ditchade fäderneslandet antar jag, men bra att det verkar ha ändrats till framtida landsförrädares gagn. Gäller tydligen de som påbörjade sina första högskolestudier hösten 2014 eller senare.
”Morot” inom citationstecken av en anledning, dock. Du får en bonus för att bli klar på tiden som förväntas av dig (plus ett år för att shit happens, eller nä, nu ser jag att de har minskat tidsfristen till utsatt tid + högst ett halvt läsår för lägre högskoleexamen, vad satan). Även terminer då man varit frånvaroanmäld eller har avbrutit sina studier räknas in i tidsfristen. Wat.
Vi minskar alltså skuldsättningen för de individer som mest sannolikt kommer vara arbetsförmögna och betala av sina lån, medan problembarnen snuvas på konfekten helt. Ja ja, bla bla, jag har skött mig hela livet och klart som fan att jag ska premieras för det!!!, absolut. Nuvarande system tror jag dock är en riktig NEET-fabrik, och varifrån kommer NEETbux?
Helt ärligt, vad finns det för orsak att inte lämna studierna på hälft när man ändå har missat fönstret för studielånskompensation och gått över tiden? Det finns noll konkret belöning i att studera i ett par år till och till sist lyckas krångla ut sin examen mot alla odds. Studielånet har växt, kompensationståget gick för 1-2-3 år sedan, välkommen till skuldberget, population: you.
Varför skulle man ta sig över en uppförsbacke när man vet att belöningen som väntar är en långt större dito? Snacka om fadd seger. Lycka till med att bygga självförtroende och slå sig in på arbetsmarknaden efter det. Morot my ass, snarast en (dålig) piska, ett Damokles svärd (sic).
Är det så vi vill ha det? Ska det vara såhär?!??
Vore det inte bättre att premiera folk som blir färdiga i tid OCH folk som kämpar ända in i mål? Ett konkret vet du vad, vi trodde inte att du skulle fixa det, men fan, vi underskattade dig.
Inte ett riktigt lika stort kompensationsbelopp som hos mönsterstuderande, folk som har det på raden tycks hata när det daltas med de svaga, men åtminstone tillräckligt för att kännas som en genuin klapp på axeln. Hur jävla roligt är det att kämpa sig färdig från uni och landa på rosvosektori, IIIII-ÄÄÄÄ-ÖÖÖÖ-UUU?
Madrona Silvander 
En reaktion till “Sverker och studielånet”