Drömde om ett nytt tilläggspaket till Duke Nukem 3D: Atomic Edition/Plutonium PAK (1996). Gick på havsbottnen i en gammaldags dykardräkt och sjöng sorglöst på mIRCwar-balladen Njewken från slutet av 90-talet.
Tittar på min bildskärm
och vad är det jag ser
jo, en warrior
jag tittar på han så att mIRCaren ler (?)
Han påstår han är en tuffing
som kan njewka mig
då sa jag till han
att jag är inte rädd för dig… 🎵
Vad vittu, Madrona?
Ja, okej, vi tar det från början. IRC är ett chattprotokoll som med dagens mått mätt i princip är multiplayer-notepad.exe. Till skillnad från ICQ, AIM, MSN, Skype, Hangouts, Discord och allt satan är det inte fråga om centraliserade servrar. På det sättet påminner det mer om gamla skolans email, ingen ”äger” IRC så att säga, och valet av klient för att ansluta är fritt. mIRC är den populäraste klienten, skapad av Khaled Mardam-Bey, och visst fan är den senaste uppdateringen från 2021.
Merparten av casual-användarna har migrerat för femton-tjugo år sen, men det finns fortfarande en inbiten skara som håller fast vid IRC. Nu snackar jag dock om back in the day. Ett sätt att roa sig när man fick tråkigt var att mIRCwar:a, dvs. göra takeovers av chattkanaler, för att göra det samtidigt som man drack Jolt och tradeade warez var det enda sättet att bli elajt, och var man inte elajt var man en lamer. Allt detta sjöng perrra från mIRCwar om i låt efter låt efter låt.
För att bli en riktigt hård warrior skulle man också njewka folk, vilket betydde olika former av denial of service-attacker som fick motparten att tappa anslutningen till IRC eller internetleverantören, alternativt hela operativsystemet att krascha. Grejer som WinNuke eller svenska NetBus (trevlig krönika av skaparen här) var att gå över jävelskapsstaketet där det var lägst, men ack så effektivt.
Läste för övrigt The Guardian innan läggdags igår. Antar det är därför hjärnan vände konceptet nuke till något fluffigt och nostalgiskt från spelhistorien och Vilda västern-internet.
Madrona Silvander 