Trött + lycklig

Har haft så jävla roligt. For till Ryebank Fields på kvällen igår efter att ha bloggat och tagit igen mig lite, visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig. Det visade sig vara en open mic-kväll med skyhög ribba, det fanns så jävla mycket talang bland människorna som var där. Person efter person spelade och sjöng och jag tänkte varje gång att ja du, du skulle helt bra kunna ha en liten mainstreamkarriär om det var 90-tal. På ett bra sätt.

Brasan tändes när solen höll på att gå ner, de hade ett fasligt sjå att se till att inget som brann eller glödde smet ut med vinden. Jag skickade en flaska 19 Crimes raden runt och fick en plunta whisky i handen tillbaks, sen roterade vi. Borde dock ha tagit med halsduken eller satt fast fuskpälskragen på fejkläderjackan igen, det var lite småkyligt mot slutet.

A spelade några bekanta låtar, däribland dancing, dancing, late at night, ett jättecharmigt framförande med vitsiga mellansnack. Starka entertainer-vibes, folk skrattade som fan. Spelar ingen jävla roll hur man gör det bara man genuint roar en publik, den förmågan är guld. Hade lovat D att jag och T skulle åka dit efter, så vi tog en Uber och hängde med K&D tills klockan 03, jätteskoj, sen vinglade vi hem i natten.

Idag var vi alltså på femdomevent utanför Liverpool, en fem timmar lång frizon på en söndagseftermiddag. Vi anlände en aning sent men fortfarande innan insläppet stängdes, hälsade på C som givetvis också var där, kollade in slavpresentationen och slank därefter in i ett privatrum, där vi stannade tills kvällen nästan var över. De serverar inte alkohol förrän 1.5 h innan stängning då de räknar med att folk har lekt färdigt och vill chilla, men vi hade förstås grundat en smula innan. Jag tror mer på personligt ansvar än dylika regler.

Snackade därefter med en hel del folk, temat verkade vara hur få manliga undergivna som är öppna med sin läggning. Tog tillfället i akt och berättade om Bob Flanagans liv och leverne som ett exempel på någon som stod för sin undergivenhet och masochism till tusen procent, jag var jätteförvånad över att de inte hade hört om honom alls. Detta vetenskapliga unikum. Överdriver knappt ens när jag säger att han är min husgud.

Nu är det söndag kväll, det vill säga slutet på denna three-day bender. Trött och vittus lycklig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s