Ja, glad första maj och sådär, va. Hoppas du åt en massa metrilaku. Meterlakrits skulle fan sitta fint, och såndär illgröna sura remmar som får hela käften att skrumpna ihop. Blir fan nästan lite nostalgisk nu. Folk skiter förstås i vappen och sånt här, jag har bara hamrat tecken på Stonehenge-juttun som jag vittu ska få färdig och skick in innan jag går och sov.
Morsan skickade en bild från villan och det var fortfarande lite is. Alltså vad satan. Förbannar never-ending November varje vinter sedan jag flyttade, men tjänar in det på en europeisk definition av vår. Is? På första maj? Hur ork den? Fick den int the memo?
Kan för övrigt inte tänka på första maj utan att denna scen från Tillsammans (2000) dyker upp i huvudet. Det är antagligen den film jag har sett flest gånger i mitt liv, älskar, älskar, älskar. Så välskriven och välregisserad och välcastad och välscenografuckingferad, de naturligaste interaktionerna jag har sett på film, citerbar in i oändligheten, passlig självdistans, vacker, allvarlig, varm, kunde inte bli mer Moodysson om han så skulle ställa sig och pissa på den.
Måste fan se den igen snart. Nu ska det färdigställas text.
Madrona Silvander 