Gick precis hem genom morgontrafiken när jag skriver detta, sov på K&D:s soffa.
Passerade högstadiet/gymnasiet och mindes en av den föregående kvällens diskussioner, dvs. ”det är mitten av juli och jag ser fortsättningsvis drivor av skolans djuplila kavajer busa när de går hem klockan tre på eftermiddagen, vad i helvete”.
D försökte förklara att de har något sorts sexveckorssystem med half term holidays och grejer, vilket jag nog har snappat upp något om i typ Manchester Evening News. Detta innebär i praktiken att skolan inte slutar förrän den 27:e juli (!), sen ledigt en månad hela augusti, och tillbaks till skolbänken 1:a september.
Tänk att bara ha haft en ynka månads sommarlov i högstadiet och gymnasiet. Antagligen förlagd till juli i finländska förhållanden, men ändå.
Hur skulle man då ha hunnit lära sig koda hemsidor och spela StarCraft och smyga ner för att ”tyst” hälla upp en skål Weetos klockan sju på morgonen utan att ha sovit (högstadiet), eller dygna, knarka, sura, älska, längta, tråkas och våndas (gymnasiet)?
Nu är sommarn här och vi ska mIRCa som fan, det är selfish, det är det enda som ger, för att skaffa ett liv eller skaffa ett hus, vad är det när man vill inte se ljus.
Perrra (mIRCwar)
Nåväl. Manchesterkidsen får ett tio dagar långt höstlov i oktober, ett jullov som är identiskt med det finländska, en tio dagar lång motsvarighet till det finländska sportlovet i februari, två och en halv vecka långt påsklov, samt ett tio dagar långt lov i början av sommaren (skiftet maj-juni). Det är inte så illa pinkat det heller.
Tidigare på dagen igår låg jag och A i parken och lyssnade på Lasse Eriksson. Det började med en diskussion kring kakuminala l, det vill säga det där ”tjocka” l:et som man måste flärpa till med tungan för att göra (tu je bloå, kåtong, kåtong bloå). Har äntligen lärt mig vad det heter tack vare senaste avsnittet av Ted & Kaj.
Ett annat ord för kakuminal är retroflex, det vill säga att som värdinna glida in med en plåt ugnspäron med smält After Eight på.
Madrona Silvander 