Karl i blåsväder, del 1

En person som har tillbringat en längre tid på 4chan lär sig en del obskyra japanska grejer genom osmos. Inte fan skulle jag annars veta vad yaoi, yuri, lolicon, bishounen, futanari, guro, doujinshi, kemonomimi, ecchi eller ahegao är. Rekommenderar inte att du googlar dem på jobbet (eller alls).

Shota eller shotacon är också en av termerna jag någon gång har lärt mig där. I princip berör det ritat erotiskt material som innefattar pubertala och förpubertala pojkar. Det är något som svenske Karl Andersson, doktorand vid University of Manchester, fascineras av på ett personligt plan, och faktumet att han gör det har du antagligen läst i någon tidningsrubrik.

Han skrev ett paper om, ptja, rent krasst sina känslor kring att runka till shota, och skickade in det till den vetenskapliga journalen Qualitative Research, som alltså publicerade det i april. Fyra månader efter publiceringen fick någon på Mumsnet (typ brittiska Familjeliv) nys om saken, och den obligatoriska högaffelmobben på Twitter behöver jag knappast nämna.

Jag har läst själva texten som Andersson skrev i sin helhet när den fortfarande var uppe. Journalen plockade ner den eftersom verket genomgår etiska omgranskningar, men den finns arkiverad här. Det kan ta en stund att ladda sidan, men texten är inte särskilt lång, typ fyratusen ord.

Jag har också:

• kollat hans forskarprofil
• läst hans blogg
• kollat många av hans youtubevideor
• kollat hans intervjuer från filmfestivaler
• kollat hans kortfilm Tiling
• försökt hitta hans kortfilm och tillika avgångsprojekt från Freie Universität Berlin, Unreal Boys, som för närvarande inte finns att se någonstans
• grävt i hans förflutna som chefredaktör för (åtminstone) Straight, Destroyer samt Breaking Boys News

Svaret på huruvida detta gör mig mer kvalificerad att uttala mig vs. någon som endast har läst en tidningsartikel – eller bara en rubrik – torde vara ja.

Har en hel del att säga om saken och många av åsikterna går dessutom isär, det är som att tampas med en hydra i huvudet. Ryms det i ett inlägg blir jag förvånad.