
Med lite editering skulle det kunna vara någon sorts jävla stock photo men nä, det är en korsning i Hulme och inte yaaaas queen slay-foder. Inte bara iallafall.
Skulle på möte med self employment-tanten igår och gav mig iväg till fots istället för att ta bussen, knäppte bilden på färden. I övrigt var det en halvtimme dit och en halvtimme tillbaks av förbipasserande SUV-rövar. Det är något med SUV:s som stryker mig mothårs, onödigheten och tjockan i linjerna, som en stabbig bakelse man ångrar att man åt.

För övrigt minns jag tydligt varifrån jag lärde mig ordet bold: vinjetten till The Bold and the Beautiful (1987), eller Glamour som var den svenska titelsättningen. Varifrån annars. Tygrullen i Geisha-rosa satin kom minsann farandes med en väldans fart.

Det är egentligen ganska skumt att tänka sig att en massa ensamma österbottniska pensionärer satt och hade sällskap av amerikanska modemoguler i LA på ”Sveriges TV”. I Youtube-kommentarerna bondar folk i min ålder från världens alla hörn över sina mor- och farmödrar som kollade troget. Livet.
Skrev annars en hel del om herr Karl Andersson igår innan jag lade mig, men låter det marinera lite till. Nu ska jag färdigställa Ryebank-juttun så det kommer in nå guac guac satan.