Det är en jamsession som väntar i Vasa denna fredag bara mina kaverin slutar jobbet. Vet inte när en tidig eftermiddagsbusstur in till stan har tillkommit på vardagar, men jag klagar verkligen inte – det var bara att stega iväg till busskuren, som jag för övrigt också har baserat Trevors hållplats på.
Kände någon sorts abstrakt samhörighet och förundrade mig över lönsamheten medan jag tittade på ”CONNY” som var klottrat på busskuren (säg ett mer perfekt namn i sammanhanget), men det klarnade när det var en minibuss som dök upp.
Vägen gick via Petalax, den krokiga vägen som antagligen typ var en jävla kostig back in the day och sedermera blev asfalterad. Det Teboil som jag hänvisade till i recensionen för STBL existerar tydligen inte längre, jag hade för det första helt missat att Petalax-barin hade brunnit, och för det andra att byborna iallafall lyckades rädda bränsletillgången genom Petalax proina.
Proina är annars ett av mina dialektala favoritord och betyder alltså oftast sprit eller brännvin. Ibland kunde någon av farmors vänner ha proinakaramellren, alltså typ Liqueur Fills eller Lakka, som man ju egentligen inte skulle äta som barn, men förstås var nyfiken på och tiggde om, för att sedan konstatera att de smakade skit. Varje gång.
Hoppades att proina skulle vara typ ett ryskt låneord i stil med butka eller något, det låter ju lite så, men enligt Ordbok över Finlands svenska folkmål kommer det från finskans roina, alltså skräp, ursprungligen ett ord för dåligt brännvin. Man kan ju inte få allt här i världen.
Chaffisen hade iallafall två snus- eller nikotinpåsdosor intråtade i ett fack under stereon framtill och droppade av ett litet paket vid Sandströms, som till synes har haft samma skylt sedan 60-talet, och jag noterade att affären också är ett servicställe (sic) för Malax apotek. Charmigt.
Väl i Vasa gick jag med råg i ryggen eftersom jag hade ätit memma med Alpros rågmjölk (som tydligen existerar) samt två Ruispalat till morgonmål.
Till lunch åt jag en vegeburger med franskisar, cokis och peppar i ketchupen (alltid peppar i ketchupen) vid Hese, och flanerade därefter på stan.
Har annars glömt hur vittus många frissor Vasa har. Jumppatossor av modell som jag senast såg när det var dags för innebandy i skolgymnastiken är helt okej att gå runt med, men vasaborna är fan välfriserade alltså. Intressant det där.
Lajvar för övrigt studerande som bäst eftersom jag skriver detta från Tritonia, det vill säga biblioteket för Vasas universitetsstuderande. Morsan brukade fara till Tritonia för att låna böcker när hon studerade i mitten av 00-talet, och ibland var jag med in till stan, så jag kom ihåg att det ligger i någon av byggnaderna där vid stranden efter Brändöbron.
Har ju ägnat åtta år av mitt liv åt universitetsstudier, dock aldrig i Vasa, men tänkte att jag lär passa in här om jag kommer gåendes med bråda steg och ryggsäck. Kan fan inte dra mig till minnes att jag skulle ha suttit på ett universitetsbibliotek och studerat typ någonsin, jag hade vittu noll studiedisciplin och -teknik när det begav sig, så jag lär väl ha en och annan fredagseftermiddag att ta igen.
Madrona Silvander 