Blonde lunsen och flunsa

Allmänpolitisk analys förekommer endast i svepande och långgrund form på denna blogg. Rör det inte knark, internetfrågor, NEETs eller män som får stryk blir det styvmoderlig behandling, även vad beträffar stormen kring Boris Johnson.

Det är liksom inte så populärt med makthavare som festar loss med kolleger under pågående lockdowns. När mannen på gatan tillåts träffa en annan person, och detta bara så länge det sker utomhus, då är det fan inte läge att ordna blöta work dos. Det är heller inte särdeles smart att ordna brakfest kvällen innan The Duke of Edinburghs begravning, särskilt inte om man ska föreställa en konservativ jävel.

Man kan försvara sig med letting off some steam under en stressig tid, jovars, men säg det åt anhöriga som tvingades ta farväl av döende närstående via videolänk eller bakom en glasskiva. Toriesarna är rosenrasande, ska den blonda kalufsen äntligen ryka? En sammanfattning över hur paha det är finns här.

I övrigt försvinner hoten om böter för att inte bära mask i butiker och kollektivtrafik nästa vecka. Att uppvisa covidpass lite här och var kommer heller inte vara obligatoriskt. Det blir upp till individuella företag och krögare att bestämma huruvida de fortsätter i samma hjulspår, skulle tippa att inget ändrar i praktiken. Busschaffisen har fortfarande all rätt att vägra ta masklösa personer ombord och jag har svårt att tro att fetischklubbarna plötsligt skulle släppa på vaccinations- och testkraven.

I dagarna sänktes också antalet dagar man måste självisolera om man testar positivt. Förr sju, nu fem, och det är tal om att ta bort självisoleringskravet helt i mars. Det om något är väl en indikation på att man går mot att kasta in handduken och behandla covid mer som influensa. Har själv checkat ut mentalt för länge sen. Bär mask, gör en lat flow innan tätbefolkad inomhusvistelse, business as usual.

#justbritishthings

Igår var det alltså Mad Friday. Tänk dig ett grisigt företagsjulbord av svensk modell fast på bred befolkningsskala. På samma dag.

© Licensed to London News Pictures . 21/12/2013 . Manchester , UK . A woman falls over on the wet pavement . Christmas revellers out in the rain in Manchester on Mad Friday , the last Friday night before Christmas which is typically one of the busiest nights of the year for police and ambulance crews . Photo credit : Joel Goodman/LNP
© Licensed to London News Pictures . 21/12/2013 . Manchester , UK . A man rides an office chair across the road and falls forwards off it when it hits a curb . Christmas revellers out in the rain in Manchester on Mad Friday , the last Friday night before Christmas which is typically one of the busiest nights of the year for police and ambulance crews . Photo credit : Joel Goodman/LNP
© Licensed to London News Pictures . 21/12/2013 . Manchester , UK . Men fool around in the city's Cathedral Gardens , in front of the National Football Museum at Urbis . Christmas revellers out in the rain in Manchester on Mad Friday , the last Friday night before Christmas which is typically one of the busiest nights of the year for police and ambulance crews . Photo credit : Joel Goodman/LNP
© licensed to London News Pictures. London, UK 14/12/2013. "Mad Friday" revellers fall on some bin bags in Soho, London whilst enjoying the last Friday night out before Christmas, which is also the busiest night of the year for emergency services. Photo credit: Tolga Akmen/LNP

Bilderna ovan är dock från 2013, detta år var det glest på gatorna enligt MEN. Själv märkte jag bara att grannens tonårsdotter hade FF och ställde till med brakfest. Karibiskinspirerade rytmer med autotune genom väggen hela kvällen, lät dem hållas (minns bra hur det var att inte ha åldrin för krogen). Musiken slutade som på beställning när jag lade mig kring kl. 01:30, vet inte om snuten kom eller någon annan fick nog, betvivlar att de slutade frivilligt.

Det tisslas och tasslas för övrigt om en två veckors circuit breaker-lockdown. Sisådär 90 000 människor testade positivt i UK igår, den högsta siffran sedan pandemin bröt ut. Tyskland och Frankrike tar inte emot turister från UK, i NL går de in i en månads lockdown imorgon. Strictly-finalen toppar dock listan över de mest populära artiklarna på The Guardian.

Strictly Come Dancing. Brittisk uppfinning slash helig ko.

Ägnar ingen desto vidare tankekraft åt det som är utom min kontroll: bokar en booster, bär mask, end of.

Lugn i stormen

Fallen masonry in Roker, Sunderland after gusts of almost 100 miles an hour battered some areas of the UK.

Vindar på 44 sekundmeter och ny virusvariant, trevliga lillajulklappar. Känner mig ungefär som duden (transkvinnan?) som steg på bussen med barnvagn och knäppte en burk jack n’ coke samtidigt som hen och ungen alternerade pizzarester och Cadbury Dairy Milk Buttons, no fucks given. Hippiesarna i Alexandra Park trummar på trots snöyra, A harvar på vid Ryebank-lägret, då ska jag fanimig kunna köra på som vanligt också.

Flytt är bytt och kommer alltid tillbaka

Återvänder till Manchester imorgon bitti. Det har varit intressant att vara tillbaks i Stourbridge en sväng, har faktiskt inte varit hit sedan jag och T övervintrade lockdown 3 tillsammans i januari-april detta år. I själva verket startades denna blogg typ en vecka innan jag for hit, de första hundra-ish inläggen är skrivna här.

Saker är cirka en miljon gånger bättre nu än då. Blir dock alltjämt påmind om hur jävla najs det är att ha olika rum för olika ändamål, i Manc har jag fortsättningsvis bara ett rum för arbete, nöje och vila. Det är skönt med större yta att röra sig på. Accenterna känns dock jävligt främmande, skumma höjdskillnader i stan, fullt med pensionärer, och så hör man betydligt mer från grannarna än i mitt hus.

Det sistnämnda har jag haft lite svårt med. Det som jag först trodde var ett rör som visslade i vinden eller en färdigvisslande tekanna visade sig vara en funktionsvarierad person. Grannen ovanför spelar (förvisso angenäm men i längden uttröttande) spejsig bluesgitarr med mycket dist, grannen under har någon sorts lungsjukdom och hostar så rutorna skallrar. Insåg hur arma lite man hör av de övriga boende i huset där jag bor. Guld värt.

Arbetsrummet i Stourbridge, lyxigt värre.

Vet mycket väl att T vill flytta till London. Det skulle innebära att vi kommer bo dubbelt så långt ifrån varandra, men det är ingen fara på taket. Man har ett visst fönster att leva yuppielivet, T är bara 26, och storstan lockar givetvis mer än en lägenhet omgiven av gamla människor i the Midlands.

Jag ser också fördelarna med att ägna mer tid i London – femdomscenen, keikkor, kultur i världsklass, intressanta människor, intressanta butiker, transportförbindelser vart fan som helst i världen. Det kommer innebära en återgång till ett bekant system, dvs. att träffas mer sällan men i något längre sjok. Vi bodde trots allt i skilda länder i flera år. Antagligen kommer han ditcha bilen vid flytt till the City, men nåja.

Eftersom jag slutligen verkar ha lyckats komma över tanken på att man måste ha ett jobb man HATAR för att förtjäna att leva kommer jag fortsätta med det jag gör, och därmed inte vara så platsbunden. Han kommer förstås jobba på kontor, det lär mest bli jag som reser ner, att han kommer upp till Manchester blir undantaget. Så vitt jag vet är GB också sugen på att flytta till London från NL, så det verkar bli en riktig hotspot de kommande åren. Spännande.

Blir runtrodd i en damm av A i Victoria Park, östra London, med nyinköpt nerprutad hatt från Camden. Maj 2019.