God jul på dig, kära läsare. Måste fan medge att jag har kommit i julstämning för första gången på kanske aderton år. Antar det är omgivningen som gör det – en gammal ombonad bondstuga i Aberdeenshire, vackert pyntad, med en familj där alla gillar att träffas.

Läser Flashback-tråden Ni med barn, ska ni dricka på julafton? och konstaterar att det är många som anser att julafton ska vara snövit sett till rusmedel eftersom det är ”barnens högtid”. Lika många anser att det är trams och att det är klart att man tar en julöl och en snaps till maten (+ smuttar whisky på kvällen).

Barn som har växt upp med alkisföräldrar och nu fått egna barn verkar vara känsligast, antar dylika erfarenheter sitter i länge. Vuxna som luktar sprit och (i bästa fall) blir pinsamma är ju ingen höjdare. Mina egna föräldrar dricker inte, är van med att det alltid har varit julmust och mjölk som gäller. Måste ändå påstå att socialt smörjmedel uppskattas som den sperglady jag är.

I denna familj dricks det lite i gången över lång tid och med mat emellan. Ingen blir personlighetsförändrad över huvud taget. Antar det är så det är om man är well-adjusted och inte är hämmad till vardags; det finns inget uppdämt att släppa ut, inga ”sanningens ord” som ska sägas. Kan man inte dricka utan att dra huvu fullt precis varje gång är det bäst att låta bli, men det är ju just precis storsuparna som aldrig skulle spola kröken.

---

Jag och Nemesis var ute på stan och filmade ett julpyntat Vasa för att göra videon till denna låt. Minns att det var smällkallt och fittigt, men vad gör man inte för konsten. Övriga delar är inspelade i extrarummet i min lägenhet på Skolhusgatan, potatiskvaliteten beror på att året var 2006. Nemesis älskade julen. Finner tröst i att låten alltjämt ljuder i många (ex-)flashbackares boningar i juletid.